Idéburna företag i välfärden bättre än vinstmaximering

Debattartikel av Jens Nilsson i Göteborgs-Posten den 24 februari 2017.

Med ?social ekonomi? menas alla kooperativa företag, ideella föreningar och andra organisationer som har allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft.

De har det gemensamt att vinsten till större delen återinvesteras i företaget och att verksamheten bygger på principer om demokrati, medbestämmande eller social rättvisa.

Från forskningen vet vi att sådan verksamhet generellt skapar bättre kvalitet inom välfärden eftersom de drivs av just sociala värden – med vinst, men inte för vinstmaximering.

Hotar andra förslag

Välfärdsutredningen Ordning och reda (SOU 2016:78) innehåller flera analyser om hur kvaliteten kan förbättras i välfärden. Men den efterföljande debatten har huvudsakligen handlat om vinster kontra vinstbegränsning. Detta hotar att underminera andra förslag – inte minst vad idéburna verksamheter kan tillföra i form kvalitet och lokal tillväxt.

Ett av skälen bakom utredningen är de upphandlingsdirektiv som Europaparlamentet och EU-länderna enades om i februari 2014. Där var de svenska Socialdemokraterna drivande för att kommuner och landsting även skulle kunna ta sociala, miljömässiga och arbetsrättsliga hänsyn när de upphandlar välfärdstjänster.

Och syftet med EU:s nya upphandlingsdirektiv blev också mycket riktigt att mål om hållbar utveckling ska prioriteras vid upphandlingar, inte lägsta pris.

Men i stället för att verka för ordning och reda inom svensk välfärd valde de borgerliga partierna att, tillsammans med SD, sätta stopp för dessa principer i riksdagen. De tar därmed aktivt ställning mot seriösa företag och andra idéburna verksamheter, för att i stället gynna vinstmaximerande riskkapitalbolag.

Höjer kvaliteten i välfärden

För att bredda diskussionen och öka möjligheten till höjd kvalitet i välfärden krävs nu att:

  1. Verksamheter inom den idéburna sektorn, med primära sociala mål, ges ökad tillgång till offentlig upphandling.

    Eftersom verksamheter inom den sociala ekonomin och idéburna organisationer syftar till att verka lokalt, återinvesterar stora delen av sin vinst och ofta har demokratiska organisationsstrukturer, är de betydligt bättre på att generera hög kvalitet och bättre villkor för såväl arbetstagare som brukare än vinstmaximerande aktiebolag.

  2. Formerna stärks för kommuner och landsting att samverka med idéburna aktörer genom upphandlingsrätten, kommunalrätten och EU:s statsstödsregler.

    Ett exempel är IOP – Idéburet Offentligt Partnerskap – som finns i många svenska kommuner. IOP kan användas i sektorer där systemen inte enbart är byggda för en kommersiell marknad. Därför är det angeläget att de nya möjligheterna införlivas i nya upphandlingsdirektiv, för att förbättra för idéburna att delta i upphandling genom reserverade kontrakt och sociala kriterier.

  3. Sverige införlivar EU-ländernas slutsatser från 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en nyckelroll för ekonomisk och social utveckling i Europa.

    Detta är en milstolpe för att erkänna den sociala ekonomis roll i Europa. För att ta tillvara den idéburna sektorns möjligheter krävs strategier för att synliggöra, erkänna, utbilda och främja social innovation. Detta bör göras genom dialog mellan europeiska, nationella, regionala och lokala politiska beslutsfattare och det civila samhället.

Ett viktigt steg är att EU-kommissionen nu tar fram en omfattande handlingsplan för social ekonomi. Detta är något vi driver aktivt för på EU-nivå.

Sätter käppar i hjulet

När borgerligheten och SD sätter käppar i hjulet för en välfärd med kvalitet utan riskkapitalets kortsiktiga vinstmål, krävs det att progressiva krafter främjar alternativen. Inget annat land i världen tillåter en lika ohållbar marknadsliberalisering av skattefinansierad välfärd som Sverige – därför måste vi stärka den sociala ekonomin.

Jens Nilsson (S)
Europarlamentariker och ordförande i EU-parlamentets intergrupp för social ekonomi

 

 

* * *

facebook Twitter Email